Herren förser – 1 Mos 22

Kommentar till den dagliga bibelläsningen
”Tag din son Isak, din ende son, som du älskar, och gå till Moria land och offra honom där som brännoffer på ett berg som jag skall visa dig” (1 Mos 22:2 FB)

Isak var löftets son, som Abraham älskade mer än allt annat. Så går de två där. Far och son. De har veden, elden och kniven med sig. Så frågar Isak: ” Pappa var är offerlammet?” Abraham svarar att Gud kommer nog att utse offerlammet.

Precis då Abraham är redo att offra Isak ropar Gud och stoppar Abraham. Och samtidigt fick Abraham syn på en bagge som fastnat med hornen i ett snår. Och Abraham kallade platsen Herren förser.
Detta är en förebild på hur Gud offrar sin enfödde, älskade son på korset för min och din skull. Men hur mycket det än smärtade far att se sin son lida så var det ingen som ropade ”Stopp” i det avgörande ögonblicket. Det var viktigare för far att sonen fick dö, så att han kunde ge liv till miljoner.

 Vi kan också låta berättelsen representera något som vi håller kärt. Någon vana vi tillåter oss att ha. Någon ägodel som vi älskar. Ibland måste vi vara villiga att offra vår ”Isak”. Det som vi älskar mer än Gud, för att Guds verk ska kunna gå framåt i våra liv.