Kommentar till den dagliga bibelläsningen
"Jag är min väns, och min vän är min" (HV 6:2 FB)
Det handlar om överlåtelse till varandra. Bruden uttrycker att hon inte tillhör sig själv utan tillhör sin vän och att hennes vän tillhör henne.
Jesus har överlåtit sig själv till oss fullständigt. Han gav sitt liv för oss. Han lovar att vara med oss varje dag intill tidens slut (Matt 28:20).
På vilket sätt överlåter jag mitt liv till Jesus? På vilket sätt kan jag säga att jag tillhör Jesus?
Jag bekänner att Jesus är Herre i mitt liv, men på vilket sätt uttrycker jag det i vardagen? I mina handlingar? I mina ord? I mina tankar?
Nyhetsflödet
No comments:
Post a Comment