Kommentar till den dagliga bibelläsningen
"Och jag föll ner inför HERRENS ansikte, och låg så liksom förra gången,
i fyrtio dagar och fyrtio nätter utan att äta eller dricka, för all den
synds skull som ni hade begått genom att göra det som var ont i HERRENS
ögon så att han blev vred. Ty jag fruktade för den vrede och
förbittring mot er som HERREN blivit uppfylld av, så att han ville
förgöra er. Men HERREN lyssnade till mig även den gången." (5 Mos 9:18 FB)
Folket hade avfallit från Gud och gjutit sig en guldkalv att dyrka i stället. Men trots att Mose hatade vad folket hade gjort, var han ändå beredd att gå in i en passionerad förbön för folket under fyrtio dagar och fyrtio nätter (vers 25).
Vi lever också bland ett folk som avfallit från Herren och tillber andra gudar. Hur hanterar vi det? Ställer vi oss vid sidan och ser fördömande på hur folket beter sig medan de är på väg till fördärvet?
Eller gör vi som Moses? Går vi in i en passionerad förbön för vårt land, vårt folk, vår stad och våra grannar?
Jag tror att det behövs en hel del passionerad förbön för att människor ska bli räddade i vårt land idag.
No comments:
Post a Comment