Otrogen mot Gud – Hos 1

Kommentar till den dagliga bibelläsningen
”Gå och skaffa dig en sköka till hustru och skaffa dig barn till en sköka, ty landet har bedrivit hor genom att överge Herren”  (Hos 1: 2 FB)

Hosea går till rätta med folket för att de har övergett Herren. Det framgår inte av kapitlet på vilket sätt de varit otrogna mot Gud. Förmodligen hade de inte slutat tro på Gud, utan snarare hade de tagit till sig andra avgudar vid sidan av Gud.

Vi kan på liknande sätt vara otrogna mot Gud, genom att ge tid och resurser som skulle tillhöra Gud till andra aktiviteter. Vi kan vara otrogna mot Gud genom att ”avguda” saker i stället för honom. Vi kan vara otrogna mot Gud genom att ta åt oss ära som skulle tillhöra Gud. Otrohet kan kanske till och med vara att vi inte tar tid till den dagliga stilla stunden med Herren.

Men om vi rannsakar oss inför Gud kommer han att peka på de saker i vårt liv där vi är otrogna mot Gud. Han kommer att peka på de saker i vårt liv som stjäl av det som skulle tillhöra Gud.

Då finns det alltid en ny början. Vi får överlåta oss på nytt till Herren och be Honom bevara oss från otroskap mot Honom igen.

"Gud har tänkt det till godo" - ! Mos 50

Kommentar till den dagliga bibelläsningen
"Ni tänkte ont mot mig, men Gud har tänkt det till godo genom det som nu har skett för att bevara många människors liv." (1 Mos 50:20 FB)

Efter Jakobs död blev Josefs bröder oroliga att Josef skulle hämnas deras tidigare försök att döda honom. Men Josef svarar att även om de tänkt ont mot honom har Gud använt det onda till något gott.

Vi kan också uppleva att människor tänker och handlar ont mot oss. De kanske inte har försökt döda oss men vi kan ibland uppleva att människor tänker ont, talar ont eller till och med handlar ont mot oss. Många gånger får vi inte ens chansen att försvara oss mot människors anklagelser eller förtal. Vårt enda hopp kan då vara att förtrösta  på att Gud kan använda det onda och vända det till något gott.

Vår kallelse är inte att försvara oss. Någon vis man lär ha sagt: "Då människor felaktigt anklagar dig skall du leva ditt liv på ett sätt att ingen tror dem"

Välsigna andra - 1 Mos 49

Kommentar till den dagliga bibelläsningen
"Alla dessa är Israels stammar, tolv till antalet, och detta är vad deras far sade till dem när han välsignade dem. Åt var och en gav han sin särskilda välsignelse."  (1 Mos 49:28 FB)

Jakob samlar sina söner innan han ska dö. Åt var och en av sina tolv söner "gav han sin särskilda välsignelse".

Du kanske inte har tolv söner att välsigna. Men varje dag möter du olika människor. Blir människor välsignade av mötet med dig? Eller blir de ovälsignade? Eller blir de inte alls berörda av mötet med dig?

Vi är kallade att välsigna andra människor genom våra liv. Tänk om vår dag idag kunde summeras med orden "var och en blev välsignad av mötet."

Tillbaka - 1 Mos 48

Kommentar till den dagliga bibelläsningen
"Gud skall vara med er och föra er tillbaka till era fäders land" (1 Mos 48:21 FB)

Israels historia kretsar kring ett land. Ett land som Gud lovat föra dem in i. De hade allt de behövde i Egypten. Materiellt välstånd, familjesammanhållning. Förutsättningarna för ett gott liv var där.

Men ändå...De var på fel plats! Och Israel säger till Josef att Gud ska föra dem tillbaka till landet.

Så kan det också vara i vår andliga vandring med Herren. Vi kan ha det bra på alla sätt. Förutsättningarna för ett gott liv kan finnas där. Men något kan fattas i vår tjänst eller i vår relation till Herren. Vår rätta plats är en djup-gemenskap med Honom. Han vill föra oss tillbaka till den plats vi kommer ifrån. Han vill föra oss tillbaka i den relation till Honom som Han vill att vi ska leva i och verka utifrån.

Det finns alltid en väg tillbaka och Gud vill visa oss den...

Ett liv i tillbedjan - 1 Mos 47

Kommentar till den dagliga bibelläsningen
"...och Israel tillbad böjd mot bäddens huvudgärd." (1 Mos 47:31 FB)

Jakob hade levt ett långt liv, 147 år (vers 28). Han hade upplevt dagar av glädje men även mött många motgångar i livet. Förlusten av sin älskade son Josef präglade mycket av hans liv. Mot slutet av sitt liv fick han dock tillbaka sin son och fick leva med alla sina söner och deras familjer.

En händelse som också präglade hans liv var mötet med Gud, då Gud gav honom ett nytt namn och en ny start. (1 Mos 32). Efter det mötet gjorde sig Jakob av med sina avgudar och byggde ett altare åt Gud (1 Mos 35). Den upplevelsen följde med honom och formade hand liv till ett liv i tillbedjan.

147 år gammal, stödd mot sin huvudgärd, ser vi Jakob i tillbedjan av Herren. Ett liv i tillbedjan. Många människor har även idag en upplevelse av Gud som har följt dem och format deras liv. Alltför ofta kan den upplevelsen falna och våra liv blir då bara en minnesstod över vad Gud en gång gjorde.

Gudsupplevelsen och gudsrelationen måste hållas levande i ett liv i ständig tillbedjan för att den inte bara ska bli ett minnesmärke över vad Gud en gång gjorde.

Uppbrott - 1 Mos 46

Kommentar till den dagliga bibelläsningen
"Israel bröt upp med allt han ägde." (1 Mos 46:1 FB)

Patriarkberättelserna om Abraham, Isak och Jakob innehåller många uppbrott. Berättelsen om Abraham börjar med ett uppbrott som sedan följs av många uppbrott. Här är det Jakob som bryter upp för att återförenas med sin son Josef i Egypten.

Våra liv kan också innebära uppbrott. Det kan handla om att flytta till en annan plats, men det kan också vara ett andligt uppbrott. Det kan innebära att Gud leder oss in på en ny väg i vårt liv och i vår tjänst. Det är viktigt att vi inte slår ned "tältpluggarna" så hårt så att vi inte är beredda på uppbrott då Herren kallar.

Gud talade tydligt om för Jakob att nu var det dags för uppbrott (vers 2-4). Gud säger att Jakob inte behöver vara rädd för Herren kommer att vara med honom.

Det är viktigt även vi lever "lyssnande" så att vi hör då Herren talar till oss.

Det är Gud! - 1 Mos 45

Kommentar till den dagliga bibelläsningen
"Men Gud sände mig hit före er, för att ni skulle få bli kvar på jorden och för att han skulle hålla er vid liv, till en stor räddning. Det är alltså inte ni som sänt mig hit utan Gud." (1 Mos 45:7-8 FB)

Josefs bröder hade försökt döda honom. De hade sålt Josef som slav. Josef hade fått tillbringa många år i fängelse som ett resultat av brödernas illdåd mot honom.

Trots det anklagade inte Josef sina bröder. Han kunde se att Gud hade haft sin hand också genom allt det onda som drabbat honom. Genom allt detta hade Josef nått en position där han kunde rädda hela sin familj och släkt från döden. Josef kunde säga "det var inte ni, det var Gud".

Vi kan kanske säga detsamma då vi ser tillbaka på våra liv. Vi kan kanske se hur Guds hand har varit med och beskyddat eller väglett oss.

Men också i de saker vi tycker att vi gjort bra i Guds rike. Vi kan ha lätt att själva ta till oss äran för det som sker. Men vi borde också lära oss att säga "det var inte jag, det var Gud."